tisdag, februari 28, 2006

Byråkrati i kvadrat

Ibland känns det som att myndigheter verkligen försöker krångla till saker. Man förstår att folk till slut tröttnar och gör saker svart istället. Den 16/12 bestämde riksdagen att man skulle ha möjlighet att söka konverteringsbidrag om man går över från olja till exempelvis ytjordvärme. Länsstyrelsen som skall administrera stödet hade ingen aning om hur stödet skulle vara utformat och vilka regler som skulle gälla förrän beslutet var taget. Reglerna trädde ikraft 2 veckor efter beslutet, dvs vid årsskiftet. Vi har sökt om ett sådant bidrag, men jag har inte så stora förhoppningar om att få bidraget eftersom vi påbörjade arbetet 4 dagar innan beslutet togs, dvs när reglerna som började gälla 2 1/2 vecka senare inte var klara. Man får nämligen enligt samma regler inte ha påbörjat arbetet före årsskiftet.
Blanketterna var krångligt utformade och tog tid att fylla i. Frågorna kändes inte alltid helt relevanta. Ett par veckor efter att jag skickade in papperen fick jag ett brev från Länsstyrelsen där jag ombeds att skicka in en bifogad blankett där jag skall svara på om jag vill ha det bidrag jag ansökt om......
Man undrar ju om det är någon på Länsstyrelsen som tycker det är kul att göra blanketter?! Man undrar ju också på vilket sätt det var oklart huruvida jag ville ha ett bidrag som jag just ansökt om. Vet inte om jag skall skratta eller gråta.....

måndag, februari 27, 2006

Ljungberg har ont

Ljungberg är inte helt oväntat skadad och kan inte spela fotbollslandskampen mot Irland. Enligt Expressen har han en blödning i vaden och det gör ont när han går. Jag som trodde att Ljungberg skulle springa och inte gå. Ja, ja bara han inte får ont i någon lilltå eller så till VM. Det är då det gäller.

söndag, februari 26, 2006

Var ligger Vitryssland?

Allt är förlåtet! Nagano och Salt Lake City finns inte längre på min näthinna. Tack Bengt-Åke, nu kan jag sova gott igen.
Laget visade sig nu perfekt komponerat och revanschlustan brann i ögonen. OS var nummer ett för spelarna denna säsong och man var laddade till tänderna. I de nämnda punkterna ligger mycket av förklaringen till det fantastiska guldet. Under turneringen vill i alla fall jag lyfta fram tre händelser som banade vägen för guldet:
1. Ryssland 0-5. Tyder dels på att man inte hade sin topp i gruppspelet denna gång. Man höll tillbaka lite och visade inte upp alla hemligheter. Samtidigt sved en sådan storförlust lagom mycket för att man skulle inse att det krävs hårt jobb.
2. Kvartsfinalmotståndet. Att få möta Schweiz var en nyckel för att komma förbi kvartsfinalspöket. Att det sedan skedde genom ett osportsligt beteende från svenskarna kan man å andra sidan kritisera. Men, det är svårt att göra det en dag som idag.
3. Öhlunds skada. Öhlund har aldrig varit någon personlig favorit. Han tar enligt mig väldigt ofta fel beslut på banan. Ändå mycket tråkigt att han skulle bli skadad. Dock blev detta till en vändning genom att Kronwall kom in och tillförde det laget saknade. Nämligen en riktigt stark och tuff back. Detta blev pusselbiten som gjorde skillnaden i semi och final.

Förnyelse?!

Kikki Danielsson och Magnus Carlsson till final i melidifestivalen är ju ungefär lika spännande, oväntat och fräsch som Drott-Redbergslid i handbollsfinal eller Sandviken-Västerås i bandyns dito...

lördag, februari 25, 2006

Sunanna och amerikanskor

Jag lyssnade inför starten av den gångna säsongen i damallsvenskan i fotboll på ett "inför starten"-program på radiosporten. Invasionen av amerikanska spelare till allsvenskan var ett faktum och det var en intervju med en av dem som skulle spela för Sunnanå. Amerikanskan talade hela tiden om Sunanna med bred amerikansk accent. När reportern försökte få henne att säga Sunnanå, svarade hon bara att vi fick vänja oss vid det amerikanska uttalet.
Har tänkt på det där ibland som en komisk illustration av skillnaden mellan amerikansk och svensk mentalitet. Det var ur hennes synvinkel inte tal om att hon skulle lära sig att uttala sitt lags namn på vårt sätt utan vi fick helt enkelt enkelt vänja oss vid att amerikaner uttalar lagets namn på annat sätt och det är inte fel.... Här hemma talar vi nästan alla åtminstone ett språk förutom svenskan och kommentatorerna under OS försöka övertrumfa varandra med att uttala utländska deltagares namn på mest rätt sätt.Allra mest komisk är kampen i hockey mellan Lindeborg och Härenstam. När Härenstam med sin nasala stämma gapar fram Timmmonennn, Lökavajer eller Prrrrongerrr, har jag svårt att hålla mig för skratt faktiskt. Hur som helst symboliserar detta en vilja att ta till sig andra kulturer och språk och en visshet om att vi inte alltid uttalar saker på rätt sätt. Där är skillnaden mot den amerikanska Sunanna-mentaliteten att alla andra får rätta sig efter det amerikanska uttalet stor. Intressant tycker jag, eftersom detta även går igen i de båda ländernas utrikespolitik och kulturpolitik. Även om jag föredrar den svenska mentaliteten i denna fråga så är det säkert så att vi i vår utrikespolitik ibland skulle ha lite mer Sunanna-attityd och mer våga hävda de svenska idealen om demokrati, solidariet och öppenhet som riktiga. Då skulle vi inte vara så undfallande mot t ex Kuba och Kina.

torsdag, februari 23, 2006

Falska sossar

Någon som är förvånad över att sossarna skickat falska förtalsmejl ang Fredrik Reinfelt? I ett parti som haft makten för länge uppstår till slut en kultur där allt är tillåtet. Makten framför allt verkar vara sossarnas devis. Detta är inte första gången de använder denna taktik. Äntligen lyfts detta fram i dagens ljus.

onsdag, februari 22, 2006

Lagom är oftast lagom

Fick veta att förskolan där vi ansökt om plats för våra barn bojkottar sockerinnehållande matvaror. Ingen glass när något barn fyller år. Inte en endaste liten godisbit på fredagen, ingen nyponsoppa. Föräldragruppen hade drivit igenom detta. Visst är det bra att man försöker minska sockret för barn. Fetman har blivit ett allt större problem. Samtidigt måste man också lära barnen att "frestelser" som godis och liknande finns i samhället och att man kan ha en måttlig inställning till detta. Kanske är det också ännu viktigare att barnen rör sig mycket än att de helt avstår från godis. lagom är oftast bäst när det gäller mat. Tror att vi föräldrar skall akta oss för att mixtra alltför mycket med barnen och maten. Våran egen hälsoångest, egna hälsokurer och modeflugor inom maten kan vi utsätta oss själva för, men låt barnen slippa utsättas för det senaste inom hälovärlden som GI-metod och allt var det heter.
Lagom är bäst!

tisdag, februari 21, 2006

Nomineringstider=konfliktstider, ibland

Det är nomineringstider inför valet och känslorna svallar på sina håll i partiet. Det blir gärna personligt när en del personer inte accepterar att de inte fått den plats de önskade på en lista och därför anser sig illa behandlade av partiet. För det är väl en mänsklig rättighet att ha politiska topp-positioner år efter år, eller....? När nomineringsstämman inte väljer att placera en person så högt som denna person själv anser så måste det ligga något mygel bakom... För det kan väl aldrig vara så att personen inte var så förträfflig som denne själv ansåg. En del har gått så långt att de lämnat partiet och gått med i något annat parti. Alltså var åsikterna och den ideologi man tyckt var bäst endast ett medel för att själv nå positioner. Märkligt tycker jag. Politiska positioner måste vara ett medel och inte ett mål i sig. Man är väl med för att påverka och inte för att bli upphöjd. Man representerar inte i första hand sig själv utan ett parti och har inte det partiet fullt förtroende för en är det naturligtvis läge för att backa och inse fakta. Sedan önskar man ju att vi hade ett sådant klimat i partiet att man kunde föra en kontinuerlig dialog så att folk inte blir totalt överraskade över att de petats från listtooppen.

söndag, februari 19, 2006

För demokratins skull

En intern sossedebatt har pågått i lokaltidningen. För en gångs skull utan närvaro av den fånige s-riksdagsmannen som bor ett stenkast från Hägglund. Nu har det istället varit äldre socialdemokrater som försökt elda på sina egna led över hur bra de är. En komisk detalj är att de uppenbarligen är ett gäng kompisar som hänvisar till varandra som just "min gode vän" etc.
Det som oroar är den totala bristen på insikt om att inget parti är fullkomligt. Den sossevärld som målas upp i inläggen har varit helt perfekt och de eventuella orosmoln som finns är påhittade av illvilliga journalister, eller i annat fall på något sätt orsakade av den borgerliga oppositionen.
Denna brist på insikt påminner av attityden i diktaturer och är faktiskt lite skrämmande. Inget parti är fullkomligt och den som inte inser det är farligt ute. Alla partier vill att det blir bättre i samhället. Det finns ingen anledning att ifrågasätta det. Däremot är debatten om vägen dit viktig. Den svenska demokratin skulle verkligen behöva ett regeringsskifte. Inget land mår bra av att ett parti styr år efter år, oavsett vilket parti det gäller. Det blir ofrånkomligen svågerpolitik och ett demokratiskt underskott i ett sådant land. Så, låt oss hoppas på ett regeringsskifte, för demokratins skull!

Kurage?!

Spännande att se om miljöpartiet verkligen vågar fälla Freivalds i KU. Persson lär ju sätta press allt vad han orkar.

Katastrofalt

Jag blir mycket orolig över svenska folkets musiksmak när den helt utan nyansering, halvfalskt vrålande Linda Bengtzing med en oerhört fånig låt återigen tar sig till final, medan scennärvarons personifiering Sahlene blir utslagen med en i och för sig lite typisk låt, men med grym röst. Enda trösten var att Andreas Johnsson trots nervöst darrande mikrofonhand tog sig till final.

tisdag, februari 14, 2006

Läkemedelsdebatten

En ny trend är tydlig i besparingsiverns tidevarv. Hata läkemedel! Ingenting är idag så farligt som läkemedel, enligt vissa kampanjer. Det är konstgjort och dyrt och allmänt förskräckligt. Att läkemedel är en av de stora orsakerna till 1900-talets livslängdsförlängdning och har varit revolutionerande för hälsan glöms liksom bort. Landstingen driver kampanj mot läkemedlen de numera måste betala för. I mycket är detta förstås en sund utveckling. Man bör uppmuntra patienterna att i första hand göra livsstilsförändringar som att börja motionera, äta bättre osv. Men, ibland är det inte tillräckligt och då måste faktiskt ett läkemedel till dessutom. Debatten och kampanjandet mot läkemedel riskerar att urholka folks förtroende och följsamhet till doktorns ordinationer. Allt jag efterlyser är en balans i debatten.

söndag, februari 12, 2006

OS som kräkmedel och glädjekälla

Säkert såg du liksom jag OS-invigningen. Jag såg i alla fall delar av den, skippade de alltför kulturella avsnitten. Man kanske inte får säga det, men jag måste nog ändå erkänna att jag kräks av det påklistrade fredsbudskapet. Få saker känns så falska och oäkta som OS-pamparnas försök att framstå som fredstiftare. Där sitter den gamle fascisten Samaranch fortfarande på läktaren, spåren är fulla av dopingstinna skidlöpare som bara råkar ha naturligt höga blodvärden, hockeyturneringen är full av NHL-spelare som har sådana problem med håravfall att de bara måste käka mängder med antihåravfall-mediciner (och alla är oförstående när det påpekas att dessa mediciner också döljer spåren av doping). Man tvingade också Italien att inte sätta dopade idrottare i fängelse trots att detta är lag i Italien. Det är väl känt att flera organisationsländer dessutom mutat sig till spelen tidigare och på 80-talet bojkottade väst och öst varandras spel. OS är bigbusiness och fredsbudskapet är en del i marknadsföringen. Visst kunde man i och för sig haft ett sämre budskap, men helt klart kom det en spya när den genomkonstige Yoko Ono höll någon slags intetsägande fredsapell under invigningen.

Sedan är förstås OS ändå en idrottslig riktig höjdare. Man längtar i fyra år innan OS börjar och sitter bänkad framför alla möjliga konstiga sporter. Höjdaren är förstås hockeyn. Där håller jag med niklas Wikegård, för en gångs skull. Skicka hem Foppa om han inte är 100% frisk. Bättre att ge övriga spelare besked, så att de inte åker omkring och tror att Foppa skall komma in och fixa alla problem.

lördag, februari 11, 2006

Familjepolitik

Presenterade ett kommunalt familjepolitiskt handlingsprogram på 26 punkter igår, som vi jobbat med under hösten. Man slås av hur stelbent och statisk socialdemokraternas familjepolitik är. Barnen måste offras för föräldrarnas karriär och får anpassa sig efter yrkeslivet i ett s-märkt samhälle. Jag tycker det är nästintill fascinerande att tänka att man genom friåret nu får vara hemma och inte göra någonting, medan s däremot kraftigt motsätter sig att någon skall vara hemma för att ta hand om sina egna barn någon längre tid. Inget fel på friåret, som egentligen är en bra grej kd borde stödja, men visst är jämförelsen intressant.
Känns väldigt positivt att få föra fram kristdemokraternas familjepolitik. Den är riktigt bra när man sätter sig in i den. Motståndarna vill gärna få oss att framstå som att vi enbart värnar kärnfamiljen, men vår familjepolitk är oerhört stöttande för alla typer av familjer. Det är viktigt att vi för fram det. Vår politik skall syfta till stabila, starka och trygga familjer oavsett hur de exakt ser ut. Det mår barnen bäst av! Kärnfamiljen är statisktiskt sett den mest stabila familjebildningen och de flesta barn lever också i en sådan, därför är det naturligt att man skapar goda förutsättningar för att de skall fungera, men verklighetens familjebildningar kan även se ut på andra sätt. I ett kristdemokratiskt Sverige ges även dessa familjer goda förutsättningar.

onsdag, februari 08, 2006

Plötsligt passar det...

Sossarnas lotterifirma A-lotteriet vill öppna pokerspel på internet. Tills alldeles nyligen var s-regeringens inställning att allt pokerspelande på nätet var av ondo. Inte ens deras älskade svenska spel skulle få öppna sådan verksamhet. Plötsligt svängde socialdemokratin och vill även själva vara med och sleva ur grytan. Tanken att politiska partier skall finnas med som storaktörer inom spelbranschen känns inte bra, men för sossarna är alla sätt att tjäna pengar till rörelsen välkomna. Chefen för a-lotterier trodde dessutom att man skulle kunna driva en socialt bra verksamhet. Hur då?
Det svenska spelmonopolet känns oerhört förlegat. Svenska spel är marknadens mest aggresiva marknadsförare och att de också på spelkupongerna för att rättfärdiga sig har ett telefonnummer till en spelmissbrukslinje känns som en oerhörd dubbelmoral. Men steget från att slopa spelmonopolet till att låta sosseregeringen tillåta sig själva att driva poker på nätet känns däremot för mig oerhört långt.
I sammanhanget känns kristdemokraternas lätt irriterande reselotterier och fikabordslotterier vid årsmötena som ganska harmlösa och nästintill charmiga.

tisdag, februari 07, 2006

Väst-öst konflikt

Jag kan inte låta bli att även kommentera de danska Mohammed-bilderna. Först får man väl säga att varje tidning måste få publicera vad den vill. Tryckfriheten är viktig. Å andra sidan kan man undra vad för syfte det egentligen från början fyllde att publicera bilderna. Vad var tanken egentligen?
Intressantare är det emellertid att fundera över konfrontationen mellan den stöddiga sekulariserade västerländska kulturen där inget hålls heligt och den starkt religiösa mellanösterkulturen där man håller sin religion och allt som berör denna mycket helig. Man kan jämföra med Ecce Homo-utställningen för några år sedan. Protesterna var då stora från kristet och även från muslimskt håll, även om de förstås inte hade några våldsinslag av den typen som nu ses i mellanöstern. Även här hade dock religiösa övertygelser blivit kränkta. Som vanligt framställdes dock människor med en stark religiös övertygelse som lite korkade och inte värda att tas på allvar. Denna överlägsna attityd präglade även Mohammed konflikten till en början. Folk som är religiösa är enligt den västerländska attityden lite gammelmodiga och oupplysta och förtjänas inte att tas på allvar. Det fyller nästan ett egenvärde i den västerländska kulturens ögon att provocera sådana "gammeldags" värderingar. Därför tror jag att dagens sekulariserade västvärld togs på sängen av de starka muslimska reaktionerna. Som vanligt biter det när det även kommer till ekonomiska sanktioner. Reaktionerna är förstås oerhört överdrivna och verkar alltmer baseras på rykten än på fakta. Tvivlar på att mer än en handfull personer av de som protesterar i mellanöstern vet vad de egentligen protesterar mot. Men konflikten mellan dessa två världar är intressant.
Sedan finns det även nästan komiska inslag i detta när det snälla Danmark som inte haft någon hög internationell politisk svansföring sedan medeltiden plötsligt blir någon slags internationell bad guy. Man är också besviken på USA som inte ställer upp med tanke på att Danmark faktiskt skickade en patrullbåt och typ 50 soldater till Irak....
Hur som helst behöver nog väst inta en mer ödmjuk hållning till religion och religiösa övertygelser. Tron är viktig för många människor och bör visas respekt, även om man naturligtvis måste få kritisera och granska även den i en demokrati. Förhoppningsvis kan denna överdrivna affär leda till att ett intressant offentligt samtal om respekt i en levande demokrati kommer till stånd.

måndag, februari 06, 2006

Att stå för sitt ord

Det har blivit vanligt att det är svårt att få svar på mejl till nämndsordföranden och höga tjänstemän om det handlar om någon känslig fråga. Man är rädd att skriva ner något som lätt i efterhand kan bevisas och hållas emot en. Att förneka att man däremot sagt något muntligen är enklare. En oroande trend tycker jag. Som politiker måste man väl ändå vara beredd att våga stå för vad man säger och tycker. Ett ord är ett ord oavsett om det är nedskrivet och kan bevisas eller inte. Sagt ord gäller!

fredag, februari 03, 2006

OS-hoppen

Våra fem största medaljhopp i Turin:
1. Anja Pärsson- kan egentligen ta guld i samtliga discipliner, men Kostelic snor väl några framför Anjas näsa, förstås.
2. Curlingdamerna- fast, vem bryr sig egentligen
3. Damkronorna- Brons känns självklart, vem skulle annars ta den.
4. Sprintskidorna- kan bli flera medaljer här, men jag kan inte hjälpa att jag tycker att sprint inte riktigt räknas. Det skall vara en femmil.
5. Anna-Carin Olofsson- verkar till skillnad från överreklamerade Magda ha nerver som håller.

Döda apor

Min 4-åring hittade ett gammalt gameboy där man skall rädda hoppande apor upp på flottar. Efter ett tag undrade han: "men skall man inte döda aporna"? Trots att han aldrig spelat något döda-dataspel själv har han ändå lyckats snappa upp att på datorspel skall man dödas. Blev lite oroad över både min barnuppfostran och över samhällsutvecklingen.

Äppelmärkespåklistrare

Kanske är det jag som är lättretad, men jag stör mig lite på att det alltid måste finnas små märken påklistrade på äpplen och päron. En sak är väl på bananerna där det ändå finns ett skal som man aldrig äter. Men, äpplenas och päronens skal äter i alla fall jag. Känns lite äckligt att något stått där och klistrat på klistermärken. Vem har föresten det jobbet. Äppelmärkes-påklistrare? Det måste ta jättelång tid att klistra på alla märken. Säkert är det barnarbetare med slavlön i något u-land....