söndag, maj 18, 2008

Blandade känslor

Det var ju nyligen 1 maj.
Som vanligt blandas mina intryck av rädsla och respekt.
Respekt? Ja, jag har gått i väldigt många majtåg i egenskap av musikkårsmusikant att jag sett den glädje och högtidsstund dagen innebär för många äldre och för den del även yngre partikämpar som sliter i det tysta även om det tyvärr är i fel parti. De förtjänar helt klart respekt.
Rädsla? Ja, i slagordsretoriken och masshysterin blir halvsanningar helsanningar och generaliseringar blir fakta. Utan att ifrågasätta tågar massorna (i och för sig allt mer krympande sådana) bakom plakat skrivna av någon slug ombudsman med budskap som man absolut borde ifrågasätta sanningshalten i och diskutera hur s-regeringar hanterat frågorna man själva demonstrerar mot eller för.
När människor dras med utan att ifrågasätta blir jag lite rädd. Den aggressiva underton som dessutom ofta finns i slagorden förstärker det ofta subtilt hotfulla.

EM-elva

Läge för en ny EM-elva nu när truppen är uttagen. Tycker det är läge för 4-5-1:

Isaksson
M Nilsson- Mellberg-Hansson- Dorsin
Svensson - Kim
Elmander- Ljungberg- Wilhelmsson
Zlatan

Orange tårta och biståndsangrepp

Alliansens dag igår. Ett bra grepp eftersom vi måste bli bättre på att marknadsföra det regeringen gjort. Man har gjort väldigt mycket bra för barnen, inom äldreomsorgen, minskat utanförskapet på ett succéartat sätt, för psykiatrin mm. God orange tårta dessutom.

Jag hade bestämt mig för att inte låta någon provokatör reta upp mig denna gång. För det kommer ju alltid fram någon med ilsken blick, överlägset flin och illrött hjärta i syfte att enbart provocera. Jag lyckades inte helt utan blev lite sur när det hände igår. Som så ofta under Mona Sahlins ledning är det kd som skall angripas av s-sympatisörerna. När jag förklarat varför fastighetsskatten inte var bra och varför bensinpriset stiger så kom som så ofta i denna situation angreppet från s-sympatisörerna på vår generösa inställning till bistånd. Kvinnan som denna gång gjorde angreppet på biståndet påstod dessutom att hon var nära släkt med en namngiven fd socialdemokratisk minister vilket ändå visar att denna inställning finns nära den socialdemokratiska partieliten.
Det är få gånger jag inte fått försvara vår generösa inställning till biståndet i dessa situationer och jag gör det gärna. Denna gång handlade det om ekonomikrisen i början på 90-talet när många drabbades ekonomiskt i landet och biståndet ändå låg kvar tack vare kd. "Hur kunde man skeppa iväg pengar till fattiga i andra länder när mina pengar åts upp av en hög ränta", var invändningen. För mig är denna inställning väldigt provocerande och speglar i mina ögon den egoism som enligt mig präglar de socialistiska partierna såväl i socialdemokratisk som kommunistisk form.
För kristdemokraterna är människorvärdet okränkbart och aldrig beroende av hudfärg eller nationsgränser. Till och med i en ekonomisk kris måste vi ha råd att hjälpa dem som har det sämre än vi i världen. Som kristdemokrat försvarar jag gärna en sådan inställning.