onsdag, oktober 29, 2008

Budgetdebatt

Vi hade budgetdebatt i kommunfullmäktige i torsdags. Lägger ut mitt inlägg här, om någon är intresserad.

Ordförande
Snälla pojkar får aldrig kyssa vackra flickor brukar man ju säga. Ett utryck vars sanningshalt jag som snäll pojke vill ifrågasätta, men en sensmoral man kan ta med från uttrycket är att man måste våga för att vinna.
Vi vågar. Vi vågar ta ansvaret att i en begynnande lågkonjunktur ta de nödvändiga besluten om besparingar i verksamheten. Men vi vågar också ta ansvar för att inte kvaliteten skall drabbas hårt och gör därför den för oss ovanliga åtgärden att samtidigt höja skatten något för att rikta in dessa skattehöjningspengar mot barn och äldre.

Socialdemokraterna talar ofta i förskräckta ordalag om systemskifte som något hemskt. Jag kan hålla med om på ett sätt att det är ett systemskifte som genomförs. För det gamla systemet som drevs av socialdemokratiskt styre fungerade ju inte. Svenska folket var trötta på år av pengskyfflande inom systemet där man byggde upp ett stort utanförskap trots högkonjunktur och där förvarandet av själva systemet var viktigare än försvarandet av människan. Därför sa en stor majoritetet av svenska folket ja till något nytt och valde bort den illa omtyckta socialdemokratiska regeringen.

Vi är glada att presentera de satsningar som görs i årets budget. Vi ger makten till den enskilda och de små naturliga gemenskaperna. Genom att införa ett vårdnadsbidrag, en reform för rättvisa och valfrihet, som skapar större möjlighet än idag att utifrån varje familjs förutsättningar välja att förlänga föräldraledigheten något ytterligare eller välja olika typ av förskola, familjedaghem osv. Det är på gång en barnomsorgspeng som skapar ytterligare möjlighet att välja den typ av barnomsorg eller fritdsverksamhet som passar just det enskilda barnet bäst. Föräldrarna är ju de som känner barnet bäst och kan därför göra ett välgrundat val för vad som passar deras familj bäst. Det skapar också möjlighet för andra aktörer än kommunen att vara med och bidra till det gemensamma välfärdsbygget.

Barnkullarna växer lavinartat i förskolan. Det bör vi vara glada över, men det innebär förstås också en utmaning. Vi fortsätter därför vår storsatsning på nybyggda förskolelokaler nu med 220 Mkr och vi fortsätter också arbetet med att använda lediga skollokaler på ett mer effektivt sätt. Vi tror att detta skall leda till att vi närmar oss målet att minska barngruppernas storlek.
S säger sig vilja satsa på minskade barngrupper, men sanningen är att man i skol- och barnomsorgsnämnden sagt nej till ca 130 nya barnomsorgsplatser. Antingen därför att man inte vågat ta ansvar för svåra prioriteringar eller därför att man inte tyckt att enskilda organisationer skall få hjälpa till. Återigen har systemet varit viktigare än det enskilda barnet. Sedan slänger s fram 4 miljoner kronor och gör stort nummer av att dessa pengar skall användas till att minska barngruppernas storlek. Sanningen är att en förskola för ca 80 barn kostar ca 20 miljoner att bygga. 4 miljoner motsvarar alltså 1/5 förskola, eller 16 platser…..

Vi har en förskola att vara stolta över. Skolverket lovordade i sin rapport nyligen vår kommuns förskola. Vi tänker fortsätta förbättra förskolan ytterligare. S vill svartmåla läget och krystar fram påståenden om atacker på förskolan. Den som läser ser att ett av benen i regeringens familjepolitiska reform är en satsning på förskolepedagogik. Därför kommer nu snart förskolelyftet som är en förskolevariant av det succéartade lärarlyftet som förutom att utbilda lärarna dessutom inneburit att de befarade uppsägningarna av lärare i stort sett uteblivit. Vi får inte glömma att vi även är en stor arbetsgivare och vi måste ta ett ansvar för vår duktiga personal.

Satsingen på skolan måste innebära en satsning på ökad måluppfyllelse och lärande. Men, för att lyckas med det måste eleverna må bra och känna sig trygga. Vi har gjort stora lyft av antimobbningsarbetet och vi har i nämndens egen budget lyft fram många idéer för att lyfta elevhälsan, familjecentralerna och föräldrastödet ytterligare. I ett allt mer resultatinriktat samhälle får aldrig de mjuka värdena gå förlorade.
Under året har en hälsocertifiering dragit igång. Skolor och förskolor kan genom denna certifiera sitt hälsoarbete.

För att eleverna och personalen skall må bra måste man också ha en god fysisk arbetsmiljö. I många långa år har mycket lite gjorts för att förbättra skollokalerna. Nu är arbetet igång med byggnation på såväl Råslättsskolan som Ribbaskolan och ombyggnation av Flahultskolan och Stadsgårdsskolan är på gång.

Arbetet med att förbättra skolan och förskolan fortsätter oförtrutet oavsett konjunkturläge. Vi kan inte släppa på visionerna och den ökade måluppfyllelsen av såväl kunskapsmål som värdegrundsmål utan måste klara att båda gasa och bromsa. Vi måste våga tro på den enkilda människan och hennes val och vi får inte vara så styva i korken att vi tror att ingen annan än kommunen på ett kreativt och värdefullt sätt kan bidra till välfärdsbygget inom det gemensamt finansierade. Det är människor det handlar om. Vi vill sätta människan framför systemet. Där har ni systemskiftet.

söndag, oktober 19, 2008

Och så lite fotboll

Äntligen. ÖIS åter i allsvenskan. Gott!
Tråkigt bara att Södra klappade igenom totalt. 0-6 mot ett sopgäng som Ängelholm. De bör i alla fall klara en kvalplats. Men, hur de med sådana nerver skall klara ett kval står skrivet i stjärnorna.

Vad vill Mona? Eller vem skall trösta Lars.

Det har varit en politiskt mycket intressant vecka. Vem vill egentligen Mona Sahlin styra med och vilken politik tänker hon i så fall föra. Förhoppningsvis blir ingen av frågorna aktuella, utan regeringen får fortsatt förtroende, men visst har det varit snurrigt.
För Mona ville först styra med mp och absolut inte alls med v, sedan mullrade gammelsocialisterna och Mona ändrade sig och sa att hon kanske ville styra med v ändå, men bara om de tänkte tycka som hon i typ allt. Sedan ville hon inte längre styra med v. Ingen vet vad hon egentligen vill och mp verkar bara glada över att få vara med och verkar kunna tänka sig att ändra det mesta i sin politik för att passa in i betongsossarnas mall.
Det har varit tydligt att det finns ett trovärdigt regeringsalternativ och det är alliansen. Mona har vimsat i veckans alla debatter utan att veta vilket ben hon skall stå på och hennes största politiska vision är fortfarande att återställa A-kassan. Inget ont om a-kassan, men visst bör ett parti ha större visioner än endast en sådan återställare.
Regeringen har varit och är dåliga på att marknadsföra sig, men har samtidigt varit väldigt effektiva i att genomföra vad man lovade i valet. Visst är det väl ändå viktigare med resultat och infriade vallöften än att vara bra på att babbla om det?

Fritt val, inte alls dumt

Vi är äntligen på väg att genomföra "Fritt val" i hemtjänsten i vår kommun. Det innebär ju att de äldre kan välja vem som utför hemtjänsten hemma hos dem. Har funderat en hel del kring detta.
Fritt val i hemtjänsten handlar på ett sätt egentligen om makt. Makten över sitt eget liv och respekten för varandra som människor med olika vilja och olika behov. Det blir på det sättet en väldigt ideologiskt laddad fråga.
För mig som kristdemokrat och del av den styrande majoriteten i kommunen är det självklart och naturligt att makten över vardagen och valet över vem som skall bedriva hemtjänst hos tant Agda eller farbror Gottfrid, görs bättre av just tant Agda eller farbror Gottfrid än av politiker på Rådhuset.
Socialdemokraterna blir som vanligt nervösa när den enkilde får välja själv. Ovanan vid att hantera valfrihet lyser igenom och man skruvar ängsligt på sig över att man själv inte får styra och ställa över folks vardag.
Ett av de två s-märkta kommunalråden går t o m så långt att hon i lokal media för ett tag sedan i stort sett kallade Tant Agda för egoist om hon väljer själv. Jag kallar erbjudandet om att själv få välja vem som bedriver hemtjänsten för respekt för den äldre och hennes behov, inom ett solidariskt finansierat system. Samma typ av biståndsbedömning som idag fortsätter ju att gälla och det går inte att köpa sig före i kön på något sätt.
Vi har i kommunen ett digert och välgenomarbetat förslag. Det erbjuder valmöjlighet men tvingar ingen att välja. Alla får välja, men ingen måste. Det ställer krav på trygga anställningsvillkor och rättssäkerhet, men är ändå inte så krångliga att de omöjliggör för det lilla företaget, det lilla kooperativet, kyrkan, föreningen osv att kunna erbjuda tjänsterna. S som är emot hela reformen har ställt ytterligare 10 långtgående och krångliga förslag till kommunala regler som om de gick igenom skulle göra att endast stora företag hade möjlighet att gå in i fritt valreformen. Vi vill göra småskalighet möjlig och avvisar därför s tillkrånglade förslag. Deras syfte är förstås att krångla till det och på det sättet skjuta reformen i sank. Man var t o m villig att ta till den ytterst ovanliga metoden att yrka minoritetsåterremiss 2 gånger på olika detaljfrågor inom reformen för att krångla till det.
Nu står vi i alla fall snart inför ett införande. Det handlar om att ge människor makten över sin vardag, utan att för den skull tränga undan sin granne. Det handlar om att ge enskilda organisationer och små företag möjlighet att hjälpa till i samhällsbygget utan att för den skull låta plånboken styra. Alla får välja, men ingen måste.

onsdag, oktober 08, 2008

Små vuxna eller vuxna barn

Funderar ofta över varför barn allt oftare ses som små vuxna?! När jag gick pediatrikkursen på utbildningen var detta ständigt ett mantra att "barn är inte små vuxna". Jag är rädd att denna sanning är på väg att tunnas ut i samhället.
Jag har pga barnen följt uppladdningen inför det i mitt tycke förskräckliga programmet"Lilla melodifestivalen" i SVT. Bland annat skickades barnen som deltog i finalen på träningsläger inför festivalen. Där fick de tala ut inför kameror, träna sång och dans under "Idol-liknande" former och inte minst träffa stylister som klädde ut dem på olika småvuxna sätt. Själva festivalen skall vi inte tala om.
Lilla melodifestivalen får vara symbolen, men tecknen är tyvärr fler än så på att vuxenheten kryper allt längre ner i åldrarna. Det handlar om klädmode, attityder och krav.
Tror att barn mår bäst som barn. Utan vuxenlivets krav och bekymmer. Vuxen blir man ju förr eller senare ändå. Att barn vill bli stora är inget nytt. Det nya är att vi vuxna låter dem bli det.

måndag, oktober 06, 2008

Svårtydd önskelista?

Kan inte undanhålla dig min 5 årings egenskrivna önskelista:
Hund
Ha nilisan
Halöu Kity
Pet Sap

Knäck den om du kan...

Lååånga möten

Kanske har du hört om våra extremt långa kommunfullmäktige möten i Jönköping. Och visst gick det till överdrift i torsdags när mötet höll på från kl 14 till 0115. Det var rätt hålögt på sina håll vid den tiden. Det gynnar förstås inte heller varken debattens kvalitet eller nivå när man håller på så länge. Men nu var det många stora frågor som skulle avhandlas och det var också ett antal ärenden som var tvunget att tas vid detta möte. Den socialdemokratiska oppositionen gnällde högljutt både i slutet av mötet och efter detsamma. Samtidigt lade man en motion och ett yrkande om att ännu fler ärenden skall tas upp för behandling i kommunfullmäktige.... Logiskt?!

Egentligen skall vi kanske vara medvetna om att vi har ett lyxproblem. Många kommuner har det motsatta problemet genom att de har problem att fylla sina dagordningar och har möten som är klara på mindre än en timme. Vi har istället en levande debatt som tar tid. Okej att debatt-tonen är lite väl hård ibland genom att vi har en opposition som alltid skruvar frågorna tre varv för långt, men även debattklimatet har blivit bättre genom ett idogt arbete från kommunfullmäktiges ordförande.
Visst måste vi hitta en balans i sammanträdenas längd, men jag föredrar ändå våra långa möten framför ett turbomöte utan debatt, som klaras av på 45 minuter.