lördag, oktober 10, 2009

Oväntat val

Ett oväntat val får man väl säga. Nästan lite småmärkligt. Barack Obama som nobelpristagare i fred. Varför? Mindre än ett år efter hans tillträde så får han alltså priset. Han har avslutat ett fiaskoliknande onödigt krig och ökat insatsen i ett annat fiaskolikande märkligt krig. Han har talat vackert och verkar innebära en ny attityd gentemot omvärlden. Men, har han ännu åstadkommit något?
Obama är bra och han kan komma att uträtta mycket under sin period, men ännu har han inte hunnit med så mycket mer än att tala fint. Säkert kan han genom handlingar kvalificera sig till priset om ett par år, det känns verkligen så. Men att ge det redan nu är ju nästan fånigt.

tisdag, oktober 06, 2009

Verklighetens folk

Denna sommar har du hört oss kristdemokrater och främst vår partiledare tala mycket om ”verklighetens folk”. Somliga har försökt att misstänkliggöra detta begrepp. Men, jag tror att det ligger en viktig poäng i den debatt som flammat upp. Det finns många människor som idag känner sin livsstil och sin samhällssyn nedklassad och nästintill föraktad av ett fåtal tyckare som anser sig vara lite förmer än vanligt folk och som tycker att de eftersom de är just det anser sig ha rätt att förakta och trampa på vanligt folk som inte tycker som de. Då är man ute och småtöntig. Och är det något vi svenskar är rädda för är det ofta att vara just ute och småtöntiga.

Begreppet har ibland medvetet försökt misstänkliggöras till att handla om att alla skall vara lika och att verklighetens folk är en samling mainstream människor där ingen får sticka ut. Det som menas med talet om verklighetens människor är i själva verket precis tvärtom. Att man skall få vara ifred utan att påtvingas något epitet som man inte känner sig hemma med, att få leva sitt liv ifred med sina vänner och sin familj, där man tar ansvar och står för den man är.
Ibland känns det som att detaljreglerandet tar överhanden alltmer i samhället. Det som inte är förbjudet är istället tvångsreglerat. Det sunda förnuftet blir en bristvara och där regelverket slutar där tar förnuftet slut. Vem vill väl ha ett samhälle där man kan stämma en tillverkare av en het dryck för att de inte skrev på koppen att man kan bränna sig om man dricker den varma drycken för snabbt, vilket gjorde att man svepte drycken och förstås brände sig. Eller där man kan stämma en tillverkare av emballage till en kartong för att det inte stod att man inte kunde äta frigoliten och därför gjorde man det och fick ont i magen.
Ja, jag raljerar lite. Men, visst känns det som om det sunda förnuftet är på väg bort för att ersättas av detaljreglementen. Alla partier, till och med mitt eget verkar vara på väg att införa ett etiskt uppförande reglemente bland sina förtroendevalda. Men, var tog det självklara egna omdömet vägen? Ju mer detaljer som finns i ett sådant reglemente, desto lättare blir det att man missar någon detalj. Och vad händer då om en person gjort något olämpligt som inte stod uppräknat i manualen som olämpligt beteende. Innebär det att det då var rätt och att personen inte har rätt att bli sparkad från sitt uppdrag. Nej, fram för det sunda förnuftet, samvetet och det egna ansvaret. Där är här talet om verklighetens folk och det sunda förnuftet kommer in. Låt människor få ta ansvar själva och låt dem slippa övertydliga detaljregler. Låt dem slippa bli offentligt uthängda för sin livsstil som lite töntiga av proffstyckare som själva är så rädda för att vara töntiga att de försöker vara så inne att de nästan spricker.

Ingen skall beläggas med munkavle förstås, självklart. Inte heller kultureliten skall föraktas för sina åsikter och sin livsstil. Många proffstyckare bidrar ju också till det demokratiska samtalet som är nödvändigt. Men, talet om verklighetens folk handlar ju om ett samhällsskeende. När samhället tar upp ett förakt mot vanliga människor och gör det till norm. Det är då vi hamnar snett. Om detta behöver diskuteras.