torsdag, mars 31, 2011

EU-kommisionens pappersvändare

EU-kommissionens beslut om att avslå Sveriges begäran om fortsatt momsbefrielse för ideella föreningar med omsättning upp till 1 miljon kronor är ett dråpslag för svensk föreningstradition. Att EU-kommisionen är så korkad att man tror att detta "snedvrider konkurrensen" är så upprörande att man småkokar. Hur skulle den kunna göra detta? EU-kommisionen måste inse att livet består av mer en konkurrens! Föreningslivet i Sverige är en viktig del av svensk demokrati. Det skapar samhörighet, delaktighet och gemenskap. Vi kristdemokrater vill underlätta föreningslivets möjlighet att verka och frodas och inte likt de äldre herrarna i EU-kommissionen försvåra detta. Det civila samhället bör ges större möjlighet att engagera sig i det gemensamma välfärdsbygget, inte mindre. Sverige måste driva detta hårt vidare och att överklaga till EU-domstolen är självklart. Min oro är att Anders Borg som moderat inte skall prioritera denna fråga. Här spelar kristdemokraterna en helt avgörande roll. Detta får vi inte släppa utan här måste EU-kommisionen tvingas ge vika!

söndag, mars 27, 2011

Framgångar

Däremot glädjer jag mig idag åt att min, Lennart Bondessons och Behcet Barsoms motion i friskolefrågan vann distiktsstämmans gillande igår. Du ser ett inlägg om motionen nedan. Nu väntar en troligtvis ganska tuff debatt på rikstinget till sommaren. Glad också att Camilla Rinaldo-Miller och Håkan Johanssons motion om flexiblare läsårstider i skolan vann stämmans gillande, tvärtemot distriktsstyrelsens förslag. Kristdemokraterna måste fortsätta gå i bräschen för en skola för varje elev som person. Barn och unga får aldrig (som i Juholts Sverige) ses som ett kollektiv. Nej, varje person är unik!

Fattig innehållsdeklaration

Det blev ett antiklimax. Juholts innehållsdeklaration räckte inte längre än till förpackningen. Där stod det de vanliga vänsterklyschorna som sossarna brukar använda till soppan, men som det var länge sedan partiet hade politik nog för att matcha. På Juholts innehållsdeklaration stod det "bäst före 1985, men det talade han tyst om". Det räcker inte att slänga sig med fina termer. Visst syftet var väl att egga partiarbetarna till att släppa bitterheten som varit påtaglig och istället se framåt. Men faktum kvarstår att de fortfarande valt en partiledare som de inte vet vad han vill göra med partiet. Frågan är om han själv vet det. Hans bakgrund är inom försvarspolitiken och det är ju knappast en arena för visioner och framåtsyftande tankar. Heller knappast en arena för solidaritet och mjuka värderingar. Solidaritet är ett vackert ord som förpliktigar, men politisk solidaritet kan inte mätas utifrån hur många gånger man använder ordet i ett tal. Nej, det är upp till bevis. De senaste åren har socialdemokratisk politik gått i stå och solidaritet har inte präglat partiet på många år. Makten har varit målet inte medlet. Föraktet för enskildas initiativ, för det civila samhällets roll i välfärdssektorn och frånvaron av respekt för att vi är individer och inte bara del av ett kollektiv har varit påtagligt och är också ideologiskt förankrade. Här sågs inte alls något hopp om förändring. Juholt gör ett trevligt intryck, men det lever han inte länge på utan det gäller att faktiskt tycka något också och prestera lösningar på dagens problem, inte gårdagens. Det lät bra med en strategi mot barnfattigdom, men det är ju det regeringen redan jobbar efter. Jobbpolitiken har varit en framgång, modellområdesprojektet, stora satsningar på skolan och förskolan mm. Detta är åtgärder som motverkar barnfattigdom. Juholt pekade också diffust på exakt sådana satsningar som alltså redan gjort. Nej, jag är inte imponerad.

lördag, mars 26, 2011

Vem är Juholt?

Så fick då Socialdemokraterna äntligen fram en partiledare och valde honom igår. Inget sades om att det blev "den som blev över" till slut. Sannolikt fanns inte Juholt med ens bland de 10 första kandidaterna men blev till slut den enda som sa ja. Detta anser jag vara ett fattigdomsbevis.
Efter att sossarna valt honom enigt igår, så skall han idag presentera vad han vill med sitt partiledareskap som han redan valts till. Tänk om många socialdemokrater efter det ångrar sitt val?! Detta förstärker ytterligare att han var den ende som var någorlunda lämplig som också sa ja. Man hade helt enkelt inte möjlighet att riskera en splittring kring kompromisskandidaten genom att låta honom berätta före partiledarvalet vad han egentligen vill uträtta....
Det viktiga har varit vilken etikett man kan sätta på partiledaren. Att man då till slut fick ta en kandidat som var så okänd att han inte fått någon etikett är en lite märklig urvalsordning. Hans starkaste trumfkort hittills har varit att han har mustasch och upplevs lättsam.....
Vi är nog många som väntar med spänning på vad han idag kommer att presentera för vision. Jag är rädd att många blir besvikna. Juholt känns inte som en förnyare utan är en återgång till det klassiska bakåtsträvande ryggdunkande gubbväldet inom socialdemokratin. Men jag hoppas att jag har fel. För en aktiv opposition ger en aktivare regering. Det behövs för demokratins skull.

tisdag, mars 22, 2011

Om rykten, åsikter och eventuella sanningar

Funderar över hur rykten och åsikter lätt blir sanningar. En längre tid har det nu i lokal media och bland idrottsföreningar talats om att kommunen är dålig på att stödja idrotten och satsar för lite på hallar osv. Det är förstås lätt att säga så när man inte behöver ta ansvar för budget och välfärdens kvalitet. Men alldeles oaktat det funderar jag över om det verkligen är sant. Vi har byggt ny sporthall i Tenhult, Gränna, Bankeryd. Beslutat om två nya ishallar vid Kinnarps. Bygger i samband med det en ny och bättre curlinghall. Har beslutat om en modern och fräsch E-hall på idrottshuset. En ny läktare har byggts på Stadsparksvallen. Vapenvallens omklädningsrum byggs upp igen. Byte till konstgräs görs på en hel del fotbollsplaner. Tycker ändå att detta är ganska stora och bra satsningar. Men det glöms liksom bort i debatten. Diskussionen om ny fotbollsarena lever dessutom.
Jag menar också att stora idrottsklubbar inte kan lägga sig ner och gråta över att inte kommunen satsar på dem. Man bör först visa att man själva klarar att hantera ekonomin och menar allvar med sin verksamhet. Man bör också själva visa initiativförmåga.
Visst jag håller med om att kommunen behöver bli bättre på dialog med både idrottsföreningar och andra föreningar. Vi behöver se över hur kommunen kan stödja idrotten och övrigt föreningsliv på ett lämpligt sätt. Vi behöver ta fram någon form av arenastrategi och inventera behovet och göra någon form av prioritering. Det får inte bli så att bara den som skriker högst går först. Denna inventering bör ske tillsammans med klubbar/föreningar.
Men man kommer ingen vart med okonstruktivt gnäll. Tillsammans kan vi däremot komma långt.

lördag, mars 12, 2011

Fattigdomsbevis?!

Hmmm, det verkar inte direkt varit ett överskott på polulära kandidater till posten som socialdemokratisk partiledare. Slutligen fick de slänga in en riktig kompromisskandidat. Många socialdemokrater verkar tycka detta är bra att ha en som inte är väntad, eftersom "Erlander också var en sådan...". Kanske är det också de nostalgiska känslorna man vill locka fram genom en konservativ vänsterkandidat. Juholt gör dock ett trovärdigt, trevligt och kompetent intryck. Men, någon förnyare är han knappast.
Intressant förresten att det som stått i fokus för sossarnas letande är vilket kön man har, vilken falang man stöds av och vilken bakgrund man har. Ingenting om vad man faktiskt vill göra av partiledarposten och vilken politik man vill driva. Det viktigaste verkar vara etiketten och inte innehållet i paketet. Jag anser detta vara ett stort fattigdomsbevis för socialdemokraternas ideologiska diskussion och förnyelse. Hur skall man kunna förnyas om man inte har utsett en förnyare till partiledare, som dessutom inte berättat någonting alls om vad han vill med partiledarposten?

måndag, mars 07, 2011

Motion om friskolereglemente

Media rapporterade igår om mycket stor utdelning av vinster till ägarna av friskolor. Detta sticker i ögonen på folk och jag tror detta är något vi måste ta tag i. Det är inte rimligt att så mycket pengar går från det offentliga till vinster i stora friskolekoncerner.

Jag är som många vet en stor förespråkare av friskolor och valfrihet. Jag tror att människor mår väl av att få ta mer ansvar för sitt liv och av att få möjlighet att styra mer över sin vardag. Men jag är också stor förespråkare av rättvisa villkor.

För kristdemokraterna är inte konkurrens eller besparing ledordet för valfrihet . Det är istället engagemang och egenmakt. Möjligheten att själv ta över driften av sin skola, att människor engageras av en viss pedagogik och drivs av ett engagemang i dettta. Möjligheten att göra aktiva val i sitt liv. Det gör att vi växer som människor och skapar engagemang.

Engagemang finns naturligtvis även i de stora friskolekoncernerna. Men jag tror inte att någon i längden vinner på att det tas ut alltför stora ekonomiska vinster. Jag tror att vi behöver se över dessa stora vinster. Att detta styrs upp lite mer så att vi hushåller med de gemensamma resurserna. Det innebär inte att jag vacklar i min övertygelse när det gäller valfriheten. Tvärtom tror jag alla vinner på att det finns ett tydligt, rättvist och rimligt reglemente. När det gäller Fritt Val i äldreomsorgen är detta mycket tydligare. Det gör inte valfriheten och påverkansmöjligheten mindre, snarare tvärtom.

Man kan förstås tycka att framgångsrika entreprenörer bör premieras även inom välfärdssidan och så länge kvaliteteten inte blir lidande är de bara att gratulera. Men jag menar att man måste se lite längre. Det är ett problem när vinsterna blir så oerhört stora på gemensamt finansierade tillgångar. Jag vägrar att tro att detta inte påverkar kvaliteten i verksamheten och barnen och ungdomarna blir då lidande. Det tar pengar från vår gemensamma kassa. Pengar som kunde använts bättre.

Jag är inte emot vinsterna, men de måste hållas inom det rimligas ram. Därför tycker jag att man bör ha någon slags tak för hur stora vinsterna får bli. Resten måste återinvesteras i verksamheten. Kanske bör man också ha någon form av reglemente för vad som krävs när det gäller elevhälsan, idrottslokaler, bibliotek osv. Vad förväntas faktiskt en skola vara självförsörjande med för att få vara just en skola? Samtidigt gäller det att inte lägga krokben för små friskoleenheter.

Kommunernas yttrande till skolinspektionen bör också tillmätas en större betydelse, eftersom kommunen påverkas så mycket av nyetableringarna.

Vi måste se över detta, lugnt och sansat och komma fram till en bra lösning och ett rättvist regelverk. Det är vi som är valfrihet som bör göra detta. Socialdemokraternas valfrihetsrädsla får inte bli vägledande. Deras önskan är ju att försvåra för egna val.
Reglementet måste tvärtom skapa möjlighet till egna val och egna initiativ, men samtidigt skapa en respekt för våra gemensamma samhällsekonomiska tillgångar och för våra barn och ungdomars utbildningsmiljö. Tillsammans med örebropolitikerna Lennart Bondesson och Behcet Barsom har jag därför skrivit motionen nedan till Kristdemokraternas riksting i sommar.

Motion Kristdemokraternas riksting:

"Utvärdering av friskolereformens utveckling"

Bakgrund

Fristående skolor utgör ett viktigt komplement till de offentligt drivna skolorna i Sverige. I kristdemokratisk tradition och ideologi utgör de främst en väsentlig del i det civila samhällets del i utbildning och skola och därmed demokratins fördjupning. Det är angeläget att föreningar och föräldrar får större delaktighet i barnens skola och utbildning, vilket bland annat kan ske genom att fristående skolor finns.

De senaste åren har en omfattande etablering skett av nya fristående skolor, framförallt i de stora kommunerna i Sverige. Det är Statens Skolinspektion som beslutar och ger tillstånd till fristående skolor att etablera sig. Kommunernas har rätt är att yttra sig över ”negativa konsekvenser på fem till sex års sikt när det gäller ekonomi, organisation och pedagogik”. I praktiken har kommunerna idag väldigt liten möjlighet att påverka Skolinspektionens beslut.

Ett stort problem uppstår när många fristående skolor samtidigt får godkänt och etablerar sig under samma år i en kommen. Under 2008 till 2010 har exempelvis i Örebro kommun ca 10-15 fristående skolor årligen ansökt om etableringstillstånd. Det är svårt för kommunerna att göra förändringar så snabbt, och det innebär samtidigt också svårigheter för flera friskolor att etablera sig samtidigt, bl a för att det är svårt att hitta skollokaler. De fristående skolorna ”konkurrerar” också om samma elever.

Därför är det rimligt och nödvändigt att kommunerna får mera reellt inflytande inför Skolinspektionens beslut, framförallt när många friskolor ansöker samtidigt. Ett större inflytande och mera reell makt för kommunerna utifrån ovanstående skulle betyda en mera långsiktig och varaktig etableringstakt för fristående skolor i kommunerna.

Det är också rimligt att utreda och pröva hur det är möjligt att reglera så att delar av fristående skolors vinst återinvesteras i skolans verksamhet. Pengar som samhället investerat gemensamt i utbildning av unga människor har också samhället rätt att kräva garantier för att de också används till just det i största möjliga mån.

Därför ska partistyrelsen göra en samlad utvärdering av friskolereformens utveckling för att en långsiktig och kvalitativ utveckling av friskolorna kan säkerställas.


Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi att rikstinget uppdrar till partistyrelsen

att en samlad utvärdering görs av friskolereformens utveckling enligt motionens intentioner.


Örebro och Jönköping
10 februari 2011

Lennart Bondeson, Simon Rundqvist, Behcet Barsom