måndag, oktober 31, 2011

Varför fruktar S valfriheten?

Socialdemokraterna har, förblindade av sin ideologi, gjort mycket stort nummer av att de anser att de vårdcentraler som drivs utanför landstingets regi selekterar ut ett "enklare" patientklientel. Samma argumentation använder man i skolan, äldreomsorgen osv.
Nu visar det sig att det i många fall är tvärtom och en budgetjustering behöver göras för att omfördela pengar till en del av de privat drivna vårdcentralerna.
Vårt vårdval-system i länet ger de vårdcentraler som har mer resurskrävande patienter extra resurser, vilket är rimligt. Nu vill inte socialdemokraterna kommentera detta längre. Tragi-komiskt!
Vi politiker sätter spelreglerna för valfriheten. Vi bör sätta dem på ett förnuftigt sätt vilket skett i Jönköpings läns landsting. Socialdemokraterna är tyvärr ointresserade av detta utan fruktar människors initiativförmåga och vilja att styra mer i sina liv själva genom aktiva val. Vad är det som är så farligt med att låta människor bestämma själva och varför är socialdemokraterna så oerhört fixerade vid lusten att styra och ställa i människors vardag?

lördag, oktober 29, 2011

Ändra lagen, av medmänsklighet!

Avvisningsbeslutet mot 91-åriga demenssjuka Ganna Chyzevska från Ukraina är inget annat än omänskligt. Hon har ingen familj kvar i Ukraina och de anhöriga som bor i Sverige vill ta hand om henne den sista tiden här.
Man kan inte lasta migrationsverket egentligen. De följer den lag som socialdemokraterna (tillsammans med moderaterna) ändrade 1996 om den så kallade sista länken och därigenom omöjliggorde att äldre inte kan tillbringa sina sista år hos anhöriga i Sverige. KD reserverade sig mot denna lagändring då. Vi är fortfarande tydliga i vår motstånd emot denna lagändring och vill återigen göra detta möjligt så att Ganna och personer med en liknande situation tillåts stanna med sin familj.
Socialdemokraterna är idag splittrade i denna fråga och M och SD vill inte ändra lagen alls. Vad är det som är så svårt egentligen. Det handlar om medmänsklighet!

torsdag, oktober 27, 2011

Kampen går vidare

För en tid sedan skrev jag på bloggen om det brev jag skrivit till socialministern och berörda kristdemokratiska riksdagsledamöter om att vi behöver se över det faktum att föräldrar inte kan få tillfällig föräldrapenning för barn mellan 16-18 år om man inte lider av en akut livshotande sjukdom. Det gör att icke-myndiga personer som därigenom förväntas ha med sig sin vårdnadshavare när man ligger inne på sjukhus eller träffar sin behandlare och diskuterar kraftfull medicinering, inte kan ha med sig sin vårdnadshavare om denna inte tar semester eller ändå är ledig.
Det är inte hållbart och det är inte värdigt ett välfärdssamhälle.
Nu har våra riksdagsledamöter Emma Henriksson och Irene Oskarsson tagit sig an problemet och skrivit en motion till riksdagen. Bra! Nu gäller det att riksdagen ser till att detta glapp i välfärdssystemet åtgärdas.

söndag, oktober 23, 2011

Kissie tänker längre än Rydström

Lyssnade på en diskussion på P3 i morse där både nöjesprofilen (så brukar man väl kalla dem som man inte riktigt vet varför de är kända?) Musse och Kalmar FF:s lagkapten Henrik Rydström fick frågan om de ville vara förebilder. Båda drog på svaren och var allmänt motvilliga till detta. Även bloggaren Kissie talade för något halvår sedan om att hon inte alls tänkte vara någon förebild. Till Kissies fördel skall väl dock sägas att jag för någon månad hörde henne säga att hon tvingats acceptera att hon nog trots allt är det och att hon också insett att det ger ett visst ansvar...

Tror att Kissie faktiskt sätter huvudet på spiken och i detta fall är mer genomtänkt än de båda äldre herrarna. En förebild är nog inte något man väljer att vara eller att inte vara. Det är något man bara är. Till exempel genom att vara framgångsrik bloggare, framgångsrik fotbollsspelare, eller ... hm allmänt känd för... något. Det man väljer är om man vill vara en god eller dålig förebild. Men, det innebär trots allt ett visst ansvar.
Tror att vårt samhälle behöver fler som accepterar att de är förebilder och tar detta på allvar och försöker vara goda sådana. Att ständigt försöka slippa undan ansvar och vara sig själv nog ligger tyvärr i tiden. Jag beklagar det.

lördag, oktober 22, 2011

Det är visionslöshet som är farligt, Reinfeldt!

Moderaterna håller stämma i Örebro. Ett Örebro som styrs av KD, S och C med M i opposition, för övrigt.
Där slår också Reinfeldt och company fast färdriktningen för moderaterna. Tyvärr innebär denna färdriktning att färdriktning saknas... Man lyfter fram pragmatism med fokus på resultat och nytta framför ideologi.
Det kan låta förnuftigt, men det blir svårare för väljarna att ana en vision och färdriktning. Reinfeldt gick så långt i sitt tal att han till och med varnade för visioner.....
Moderaterna har de två senaste valen gått till val utan eget program och det är nu detta man bygger vidare på.
Även jag anser att när kartan inte stämmer med verkligheten måste man följa verkligheten, men den ideologiska kartan blir en slags varudeklaration och visar varför man vill vissa saker och hur man vill utveckla ett land eller en kommun. Det blir dessutom mer intressant med brytningen mellan ideologier och diskussioner mellan partier om man kan se dessa viljeinriktningar. Detta krävs i ett demokratiskt samhälle.
Moderaternas nya visionslösa linje är farlig på det sättet att den riskerar att leda till en vindflöjelpolitik där man håller ett vått finger i luften så fort det handlar om svåra överväganden. Vi har sett den tendensen redan (exempelvis i regionfrågan) och jag menar att det leder fel. Att vara politiker handlar om att våga prioritera, att våga sätta ner foten och vågar styra. Det innebär inte att man skall låta bli att lyssna, tvärtom, men att låta sig styras av tillfälliga och svängande opinioner leder till en flip-flop politik som blir väldigt oberäknelig.
Det råder ett ideologiskt vacuum i Sverige för tillfället. Moderaterna avsäger sig ideologi och Socialdemokraterna kan inte hitta någon under ett svagt ledarskap. Här har Kristdemokraterna sin stora chans. Vi visade i det senaste valet att vi vill vara det reflekterande alternativet med en samhällsvision som håller. En linje i det vi gör. Vi behöver bli större för att kunna visa denna linje fullt ut, men driver igenom vår linje förvånansvärt bra med tanke på vår storlek i riksdagen. Vi behöver nu uppdatera och utveckla vår politik på område efter område för att bli mer moderna i vår framtoning och ha en politik som svarar på de frågor dagens människor ställer. Vi behöver se till att vi vet vad vi vill och varför och jobba på vår vision för Sverige. Istället är vi upptagna med att diskutera om en ledarfråga, som för andra gången på ett halvår drivs fram av ett fåtal missnöjda partikamrater med högt tonläge. Detta tar en enorm energi i anspråk och tar energin från det vi måste arbeta med, nämligen förnyelsen. Jag hoppas att Hägglund blir omvald i januari och att vi sedan kan gå vidare med det vi skall. För Sverige behöver mer visioner, inte färre. Kristdemokraterna har potential att tillsammans med Miljöpartiet bli det mest intressanta alternativet. Med en genomtänkt politik med en tydlig varudeklaration. Detta kan bli ett tydligt alternativ till både visionslös, sladdrig förvaltarpolitik och ledarlös idétorka-politik.

Är en människa en människa?!

Det jublas i världen över Khaddaffis död. Extra berör det när jag ser unga pojkar sittande på sina pappors axlar, jublande. Även officiella svenska kommentarer från Bildt och Reinfeldt har handlat om att det viktigaste är att Khaddaffi är borta.
Men vad är det man jublar åt? En människa som blivit dödad, sannolikt av en soldat som skulle gripa honom levande men inte kunde hålla sig. En människa är alltid en människa om än det är en som gjort oerhört mycket ont. Kan man förtjäna att bli dödad? Leder inte ett sådant resonemang till slut till ett propagerande för dödsstraff, eller var går gränsen mellan Khaddaffi och en annan massmördare. Förtjänar exempelvis den norske massmördaren Anders Behring Breivik dödsstraff i Reinfeldts och Bildts ögon?
För mig gäller ett generellt nej till dödsstraff. Det kanske kan låta naivt och blåögt, men för mig är en människa alltid en människa och jag anser inte att det blir bättre av ytterligare en död människa. Tänk om man istället hade kunnat gripa Khaddafi levande och förhöra honom och döma honom på ett civiliserat sätt. Vilka andra ledande personer hade han kunnat avslöja? Kanske hade detta också fått kunna bli en slags upprättelse och en slags försoning för det nya Libyen som nu börjar födas av de spillror som Khaddafi lämnar efter sig. För att bygga ett demokratiskt land ur spillrorna efter en stenhård diktatur är inte enkelt. Jag ser med viss oro på utvecklingen i Egypten.
Sedan behöver domstolen i Haag bli kraftfullare och tydligare och bättre. Rättegångarna tar lång tid och blir ibland farsartade när de gamla gubbjä... (ja jag använder inte svordomar, men här hade det nästan passat...) som nyss varit diktatorer sitter och obstruerar och hånar domstolen rätt upp i ansiktet. Man behöver satsa på domstolen och låta den bli kraftfullare och effektivare. Där ligger framtiden för en demokratisering i världen och hanterandet av avsatta diktatorer. Inte i bilder på småpojkar som jublar över att en människa, om än ond, blivit mördad.

Rubrik från 60-talet?

I en rubrik som känns ungefär 50 år gammal utropar JönköpingsPosten igår "Linda är inte rädd för hårda skott". Bakgrunden är att bandylaget BK Jönköping i division 1 hhar en kvinnlig målvakt. Intressant och kul! Men varför skulle hon vara rädd för hårda skott bara för att hon är kvinna, som ju undertonen av rubriken blir. Hon är ju bandymålvakt och de brukar inte direkt vara skotträdda. Att hon är tjej ändrar förstås inte det faktumet. Även tidningsrubriker formar värderingar och inte heller en tidning kan fly sitt ansvar för dessa!

måndag, oktober 10, 2011

Håll kyrkkaffet kokande!

Jag har vid flera tillfällen lyft fram frågan om den sk föreningskorven och kyrkkaffeavgiften, senast i gårdagens blogginlägg. Jag lovade redan i kommunfullmäktige i förra veckan att KD inte släpper frågan och att vi kommer att driva frågan vidare. Idag presenterade därför vår riksdagsledamot Andreas Carlson och miljönämndens utmärkte ordförande Susanne Wismén, KD, den förstnämndes motion till riksdagen om att uppdra åt regeringen att se över livsmedelsverkets kontrollbehov och den lagstiftning som ligger bakom. Eftersom kommunen nu inte kommer längre utan är tvungna att följa rekommendationerna och lagstiftningen så för vi på detta sätt frågan vidare till den nivå där den hör hemma!

söndag, oktober 09, 2011

Veckan som varit

Det har varit en hektisk vecka både personligt och i det politiska livet.
Kommunalt har vi haft ett intressant kommunfullmäktige med bra diskussioner och oväntade koalitioner.
S, M och SD bildade en sorglig allians i regionfrågan som riskerar att hämma vårt läns utveckling. Både S och M betonade hur oviktig frågan är, vilket är helt fel. Hur det nya Sverige, med regioner och större län byggs är av största vikt för medborgarna. Det stämmer att folk i stugorna inte springer benen av sig i denna fråga, men vi måste ändå våga sätta ned foten och tycka till. Det är sorgligt att de två största partierna inte vågar vara med när de nya regionerna byggs. Skall regionerna bli det som de är tänkta att vara så kommer det aldrig att fungera med en så liten region som Jönköpings län. Långsiktigt kommer detta inte att fungera och därmed kommer vi på efterkälken, vilket drabbar medborgarna i länet. Jag jämförde de tre partierna med Asterix, Obelix och lilla Idefix som i seriernas värld slåss för det lilla bortglömda och isolerade Gallien mot en despotisk diktator med hjälp av en trolldryck. Problemet är att Jönköpings län saknar trolldryck och vi slåss inte mot en despotisk diktator. Istället säger vi nej till en utsträckt hand där andra län vill bygga en stabil region för medborgarnas bästa tillsammans med oss. Sorgligt och fegt!
KD, C, FP och faktiskt V röstade för en större och stabilare region. MP som parti stödjer den linjen, trots det röstade en majoritet av deras ledamöter med M, S och SD (!)

Kristdemokraterna har också jobbat hårt i frågan om den så kallade föreningskorven eller kyrkkaffefrågan. Alltså kravet på registrering om man serverar över 20 tillfällen per år. Detta krånglar till det för det civila samhället och vi har därför jobbat hårt för att hitta lösningar som skulle göra att vi kom undan detta krångel. Tyvärr finns ingen sådan väg utan vi måste ju följa det som statliga myndigheter och lagar säger. Vi ville nu lyfta frågan till den nivå där den hör hemma, nämligen genom att skriva till regeringen om detta. Kristdemokraterna fick med oss vänstern,samt de flesta socialdemokraterna. Tyvärr var det några få sossar som fällde detta genom att gå emot sitt partis majoritet, annars hade vi bildat en majoritet för förslaget mot våra samarbetspartners i övriga majoriteten.

På riksplanet står det allt mer klart att Håkan Juholt inte är mogen uppgiften som partiledare och statsministerkandidat. Jag beklagar det, eftersom vi behöver en aktiv opposition. Att han hoppar av partiledardebatten i teve för att han fysiskt inte vill stå nära Sverigedemokraterna är på riktig sandlådenivå. Det inger också misstanke om att han faktiskt inte har någon politik att presentera och debattera för. Hans krumbukter både i frågan om S budgetförslag och boendeersättningen är heller inte smickrande. Att han så uppenbart inte vill berätta sanningen slår hårt tillbaka. Det inger inte något förtroende alls.
Jag är glad att vi har en partiledare som är trovärdig och duktig. Dessutom väldigt omtyckt, vilket man fått väldigt mycket bevis för när han nu ifrågasatts. Väldigt många människor hör av sig och beklagar den smutskastning han utsätts för av sina egna. Att det finns en intern debatt är viktigt och det är utvecklande för partiet, men den smutskastningskampanj som pågår mot Göran Hägglund och vårt parti, genom våra egna, riskerar att skada partiet. Vi skulle istället behöva lägga kraften på att diskutera hur vårt parti behöver utvecklas och växa. Här finns mycket att göra och det är helt nödvändigt. Tyvärr tar personfrågan just nu alla energi från detta.

Dessutom har vi i veckan presenterat majoritetens budgetförslag för Jönköpings kommun. Väldigt mycket kristdemokrati i den! Jag lär återkomma i denna fråga.

Tveksamt om nästa vecka kan bli lika händelserik....

Om du hade fått leva....

Om du hade fått leva...
hade jag velat gå en promenad genom höstlöven och dra med fötterna så att det rasslar så där härligt höstigt, som vi båda gillar
hade du fått en vacker kastanj att ha i fickan och känna på då och då, som vi båda gillar
hade du fått en löjligt stor bukett blommor, bara för att du är du
hade jag velat skriva en dikt till dig, inte för att jag är någon poet, men för att jag vet att du hade uppskattat försöket
hade du fått en stor kram av de barnbarn du aldrig hann träffa
hade jag rufsat i ditt hår och masserat dina axlar som du gillar
hade du fått hur många pärlplattor som helst
hade du kunnat vränga ut och in på ord och uttryck med 8-åringen, vilket ni båda gillar
hade jag kunnat fråga dig allt sånt där som jag aldrig hann fråga dig.

Men, nu fick du inte det och allt detta får jag bara göra i mina drömmar. Men någonstans där möts vi.
Tårtan bakas nu i himlen och jag vet att änglarna sjunger för dig!
Grattis mamma på födelsedagen! (en dag i efterskott)

lördag, oktober 08, 2011

Eget omdöme kan inte ersättas av regler!

Förskräcklig historia med förskolan som skickade en 1 1/2 årig flicka med taxi ensam mellan ordinarie förskola och nattdagis. Dessutom vid ett tillfälle till fel ställe....
Förskolan uppger att man brukar göra så, men att barnen ofta är i 4-5 årsåldern. Självklart skall inte heller barnen i den åldern skickas ensamma mellan ställena!
Kommunens reglemente slår sedan tidigare fast att förskolan ansvarar för barnen även under transporterna. Att sedan en specifik förskola visar så dåligt omdöme att man anser sig uppfylla detta krav när barn skickas ensamma i taxi är väldigt uppseendeväckande.
Det visar också att det är omöjligt att låta detaljerade reglementen ersätta det sunda förnuftet och det goda omdömet! Oavsett hur detaljerade regler vi har kommer det alltid att finnas luckor där vår personal måste ha ett gott eget omdöme! På det sättet finns också en koppling till frågan om att barn självklart måste få ta med sig frukt till skolan, som jag tidigare skrivit om här.
Vårt KD-kommunalråd Andreas Sturesson som ansvarar för socialtjänst, äldreomsorg, förskola/skola/utbildning och arbetsmarknadsfrågor trycker också på detta i dagens JönköpingsPosten på ett mycket bra sätt.
Problemet är i detta fall inte bara att en enskild förskolechef brustit å det grövsta i sitt omdöme, faktum är att här måste även personalen på den ordinarie förskolan och nattdagiset ta sitt ansvar, om man inte reagerat!
Jag tycker att vi i regel har väldigt bra personal i våra verksamheter i kommunen. Men detta är oerhört klantigt hanterat och man har här inte visat gott omdöme!

söndag, oktober 02, 2011

Okej, nu vet vi

Jag tycker det är positivt att Mats Odell nu kliver fram och meddelar att han kandiderar till posten som ny partiordförande. Det blir svårt att diskutera om man inte vet vem det är som är motkandidat till Göran Hägglund. Det blir också det mest tydliga och demokratiska för alla. Diskussionen om att "någon" annan än Göran Hägglund skall leda partiet blir annars väldigt otydlig. Nu vet vi att valet står mellan Göran Hägglund och Mats Odell.
Odell är en trevlig och duktig person, men valet är för mig enkelt att det är Göran Hägglund som har bäst potential att utveckla och förnya partiet. Jag har tidigare framför en mängd skäl för detta. Visst måste Hägglund ta åt sig av kritiken och blir vassare som partiledare, men det vet jag att han har alla möjligheter att bli. Partiet måste ta konsekvenserna av ett sviktande väljarstöd och därmed förnya vår politik. Med grundtryggheten i en känd, omtyckt och etablerad partiledare blir förnyelsen av politiken lättare och känns tryggare för partiets gräsrötter.

Det är en väldigt splittrad falang som hittills kritiserat Göran Hägglund och vill ha en ny partiledare. Dels finns den falang som vill att partiet skall bli mer som tyska CDU som är mer konservativt/värdekonservativt inriktat, här finns bland annat rörelsen FFFF som fått en hel del utrymme i media. Andra hälften av de som skrev under den Hägglundkritiska artikeln i SvD i går utgörs av personer som vill göra partiet mer konfessionellt intriktat som på den tiden vi vid lyckade val fångade 1,9% av väljarna.... Dessa två grupper vill alltså utveckla partiet åt helt olika håll och förenas endast av det faktum att man vill ha en annan partiledare. Okej, men vad sedan? Vadan och varthän? Det går inte att bygga en politik på att man vill byta partiledare. Partiets problem är större än så. Vi måste förnya oss och att dessa två diametralt olika grupper skall enas om en inriktning är oerhört osannolikt. Att enbart enas om ett partiledarbyte är ett oerhört bräckligt underlag för förnyelse. Sannolikt kan denna grupp också förenas om att de vill ha Mats Odell som ny partiledare. Detta baseras dock på helt olika bild av vart de tror att Mats Odell vill föra partiet. Endast en av de grupperna kan få rätt och den andra kommer därmed att bli oerhört besviken och vilja byta partiledare igen.....

Nej, vägen framåt ligger med fokus på en bättre och mer uppdaterad, vassare politik. Vi i Jönköping har redan landat och börjat driva en mer modern linje upplever jag, nu är det dags för resten av partiet att hänga på. Vi går gärna före.
Jag kommer att rösta på Göran och jag hoppas och tror att en överväldigande majoritet kommer att göra detsamma. Därefter får vi lägga denna strid bakom oss och gå vidare tillsammans för ett starkare parti! Trots allt innebär den interna debatt som nu rasar ett steg framåt och visar att vi nu är tillräckligt mogna att klara en sådan. Det utvecklar partiet med en intern debatt som lever.
Varje person måste börja med att se sig själv i spegeln och fundera över varför just hon eller han åkte ur riksdagen eller något fullmäktige eller inte blev placerad tillräckligt högt upp på någon vallista. Det duger inte att bara skylla på partiledaren, även om denna naturligtvis har ett stort ansvar, nej var och en bär ett ansvar för partiet och har faktiskt sig själv att skylla för att hon/han åkte ur riksdagen eller liknande. Fram för mer personligt ansvar, det driver vi ju som parti och det bör även gälla våra politiker!