En tröttsam debatt!
Som vanligt inför terminsavslutningar drar så den något tröttsamma debatten om skolavslutningar i kyrkan eller ej igång. Jag tycker självklart inte att man skall tvinga skolor att vara i kyrkan utan det är upp till varje skola, tycker jag. Men att man inte skulle FÅ vara i kyrkan är ju löjligt.
Nu är det ju så att julen faktiskt firas till minne av Jesu födelse och därigenom i sig är en kristen högtid. På ett sätt känns det då naturligt att fira den i kyrkan, oavsett om man är troende eller ej. Det handlar inte om tro i det läget, utan om att detta är en del av vår kulturhistoria och jag kan väl tycka att det hör till allmänbildningen att veta varför vi firar jul.
Debatten om att det skulle vara förbjudet att vara i kyrkan drivs enligt mig inte av människor från andra religioner, det är ytterst sällan man hör att invandrare skulle ifrågasätta att man firar julavslutning i kyrkan. Det många invandrare istället ifrågasätter är varför man INTE skulle fira denna högtid i kyrkan.
Istället drivs debatten av kulturradikala ateistiska svenskar, som har komplex för tro och religion. De driver inte debatten med omsorg om människor med annan tro än kristendom, utan för att de vill få bort varje inslag av religion i vårt samhälle. En åsikt man naturligtvis måste respektera, men då bör man också spela med öppna kort, istället för att försöka ge sken av att man har andra syften än man har.
Jag är dessutom lite rädd för diskussioner som utgår från att människor från olika tro inte skulle kunna vistas i varandras helgedomar. En sådan utgångspunkt leder till misstänksamhet och misstro. Det är ju inte så att man "smittas" av en religion bara för att man går in i deras byggnad. Min kloka och ibland snusförnuftiga mor som jobbade de sista åren av sitt liv som svensklärare för invandrare brukade formulera det som så att "man blir inte en bil för att man går in i ett garage". Kloka ord från en klok kvinna.
I valet mellan att fira julavslutningen bland ribbstolarna i skolans gympasal eller i en aula från 1972 med stolstyg och stoppning som inte bytts sedan byggåret, eller i en smyckad kyrka är valet för mig lätt.
Nu är det ju så att julen faktiskt firas till minne av Jesu födelse och därigenom i sig är en kristen högtid. På ett sätt känns det då naturligt att fira den i kyrkan, oavsett om man är troende eller ej. Det handlar inte om tro i det läget, utan om att detta är en del av vår kulturhistoria och jag kan väl tycka att det hör till allmänbildningen att veta varför vi firar jul.
Debatten om att det skulle vara förbjudet att vara i kyrkan drivs enligt mig inte av människor från andra religioner, det är ytterst sällan man hör att invandrare skulle ifrågasätta att man firar julavslutning i kyrkan. Det många invandrare istället ifrågasätter är varför man INTE skulle fira denna högtid i kyrkan.
Istället drivs debatten av kulturradikala ateistiska svenskar, som har komplex för tro och religion. De driver inte debatten med omsorg om människor med annan tro än kristendom, utan för att de vill få bort varje inslag av religion i vårt samhälle. En åsikt man naturligtvis måste respektera, men då bör man också spela med öppna kort, istället för att försöka ge sken av att man har andra syften än man har.
Jag är dessutom lite rädd för diskussioner som utgår från att människor från olika tro inte skulle kunna vistas i varandras helgedomar. En sådan utgångspunkt leder till misstänksamhet och misstro. Det är ju inte så att man "smittas" av en religion bara för att man går in i deras byggnad. Min kloka och ibland snusförnuftiga mor som jobbade de sista åren av sitt liv som svensklärare för invandrare brukade formulera det som så att "man blir inte en bil för att man går in i ett garage". Kloka ord från en klok kvinna.
I valet mellan att fira julavslutningen bland ribbstolarna i skolans gympasal eller i en aula från 1972 med stolstyg och stoppning som inte bytts sedan byggåret, eller i en smyckad kyrka är valet för mig lätt.

0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home